Trobergs tankar #25: Ystadspolitikernas beslutsgenvägar och en hel hög med julklappar.
Två fel gör inte ett rätt. Ett felaktigt beslut som fattats på ett felaktigt sätt är fortfarande felaktigt.
Trobergs tankar #25 är här! Först ut, några ord om Ystadpolitikernas beslutsgenvägar och dragonernas badande. Sedan en traditionsenlig julhälsning från min mormor. Slutligen, en djupdykning under julgranen där jag slagit in ett gäng fantastiska julklappar till just dig! Häng på!
Veckans nyhetsbrev innehåller:
Ystadpolitikerna tar beslutsgenvägar och dragonerna badar vidare.
"Nu är julen snart slut!"
I nödsituation, tryck PLAY.
Onwards and upwards!
1. Ystadpolitikerna tar beslutsgenvägar och dragonerna badar vidare.
Det är sannerligen inte lätt att plötsligt behöva hitta en lämplig plats att hänga en tavla som är större en normal etta med kök och badrum. Men, att något är svårt är inte en ursäkt för att strunta i erfarenhet, expertkompetens och lagen. Det torde vara klart efter den gångna veckans massiva protester mot att det lokala styret i Ystad med Paula Nilsson (m) i spetsen beslutat (nåja...) att den danske konstnären Oscar Matthiesens nationalromantiska mastodonttavla Dragoner rider till bad (1906) ska hängas på Ystad konstmuseum.
Det är mycket som är konstigt med detta. De tre mest uppenbara sakerna skrev jag om i en debattartikel i Ystad Allenhanda. Man struntade i:
Erfarenhet: Tavlan får inte plats på Ystad konstmuseum. Den har visserligen en gång i tiden hängt på museet, men om politikerna frågat museet hade de fått veta att man då tvingades vika tavlan för att den skulle få plats. Något som ledde till att den senare tvingades genomgå omfattande restaurering.
Kompetens: På Ystads konstmuseum finns det expertkompetens kring vilka verk som bör finnas till beskådan. Denna kompetens grundar sina beslut på akademisk utbildning och yrkeserfarenhet. De förhåller sig också till museilagen där det står att ett museum utifrån sitt ämnesområde ska ”bidra till samhället och dess utveckling genom att främja kunskap, kulturupplevelser och fri åsiktsbildning.”
Lagen: I museilagen står det även att ”Museihuvudmännen ska säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll.” Kort sagt: principen om en armlängds avstånd gäller. Att politiskt försöka bestämma vilka verk som ska visas på ett museum är ett brott mot museilagen.
Att man struntar i dessa tre centrala punkter är illa nog. Än mer alarmerande blir det när man försöker förstå var och av vem beslutet att tvinga på Ystad konstmuseum tavlan egentligen fattats. Till DN säger Paula Nilsson nämligen att hon meddelat kommunstyrelsens arbetsutskott att "det kommer att ske på det här viset nu". Det vill säga, att tavlan ska hänga på Ystad konstmuseum. När Nilsson får frågan om hur det rimmar med principen om en armlängds avstånd och museilagen svarar hon:
"Ett: Det har inte fattats något politiskt beslut. Två: Det är en yta som kommer att användas för ett eget museum. Därmed bryter vi inte mot museilagen."
Ett politsikt beslut har uppenbarligen fattats någonstans och det har kommunicerats vidare i leden. Men, eftersom det beslutet inte är ett formellt beslut, så är det enligt Nilsson ett ickebeslut, inte i betydelsen att det inte gäller för det verkar det göra, utan i betydelsen att det inte kan kritiseras som ett felaktigt politiskt beslut. Snurrigt? Japp.
Än snurrigare blir det när Nilsson också meddelar att det ju inte handlar om att konstmuseet ska tvingas husera dragontavlan (och andra verk i samma samling), utan att beslutet (om det nu är ett beslut...) innebär att man ska skapa ett nytt museum av en del av konstmuseet. Bara sådär. Utan beslutsunderlag. Utan konsekvensanalys. Ja, faktiskt helt utan att alls ha hört av sig till konstmuseet, så har någon någonstans beslutat att man ska skapa ett nytt museum i museet. Och denna snömos ska dessutom, enligt Nilsson, utgöra någon sorts försäkran om att tilltaget inte bryter mot museilagen och principen om en armlängds avstånd. Herregud... Någon måtta får det väl ändå vara? Två fel gör inte ett rätt. Ett felaktigt beslut som fattats på ett felaktigt sätt är fortfarande felaktigt.
En del av svaret till varför det blivit så här finns i de lokala politikernas okunskap om museilagen. Nilsson svarar till exempel så här i Ystad Allehanda när den kommer på tal: "Jösses. Okej, detta är inte alls inom mitt gebit kan jag säga. Jag känner inte till museilagen och detta är inget som har kommit upp i våra diskussioner överhuvudtaget." Oj...
Men, att Nilsson inte känner till att det finns en museilag och vad den innehåller är inte svar nog på varför den här härvan uppstått. Självklart kan inte varenda kommunpolitiker varenda lag. Det vore orimligt att förvänta sig det. Många sköter sitt politiska uppdrag på fritiden vid sidan om ett vanligt jobb. Just därför är det extra viktigt att inte hitta på egna beslutsgenvägar förbi expertisen. Det verkligt besvärande i hela den här härvan är att den blottlägger ett oroväckande kunskapsförrakt och en brist på respekt för det demokratiska systemet.
I väl fungerande demokratier fattas beslut baserat på gedigna beslutsunderlag som tagits fram med hänsyn till erfarenhet, kompetens och - så klart - lagen. De fattas också - naturligtvis - i transparenta beslutsprocesser. Vad Nilsson och hennes kolleger håller på med i Ystad är högst oklart och det är ett allvarligt demokratiskt problem. Jag gissar att vi inte hört det sista om denna cirkus...
2. "Nu är julen snart slut!"
När jag var barn inledde min mormor varje julafton med att i skånsk falsett käckt utropa: "Nu är julen snart slut!" Det fortsatte hon sedan att i tid och otid utropa under hela dagen. Under jullunchen, Kalle Anka och julklappsutdelning, ja faktiskt ända tills hon vid nattningen pustade ut med att konstatera: "Nu ÄR julen faktiskt slut."
Jag har ingen aning om varför hon kände ett så starkt behov av att säkerställa att ingen gick runt och hoppades på evigt julmys. Kanske för att vi skulle passa på att njuta medan tid var, men inte förfalla i någon sorts juligt högmod. Som ett memento mori med säsongsanpassat tema. Kanske bara för att hon var en smula ... speciell.
Utropet lever hur som kvar i släkten även om min mormor inte gör det. Traditioner är märkliga. Det är det man minst anar som fastnar.
I dag är det dock den 21 december, så julen har faktiskt bara börjat. Jag önskar dig en riktigt fin och lugn helg, oavsett om du firar jul eller ej. Och ta en titt under julgranen här nedanför. Jag är säker på att det finns en klapp eller två som passar just dig där.
3. I nödsituation, tryck PLAY.
Julen är fantastisk, men det är också en tid när man förväntas umgås med en massa människor som man inte själv valt. Eller också har man inte riktigt så många människor att umgås med som man skulle vilja. Julen kan vara en påfrestande tid. Här kommer därför en hög muntra poddklappar att förgylla tillvaron med under julen och beyond. Håll tillgodo!
"Drunk Women Solving Crime is a true crime podcast with a twist...of lime." Författarna/komikerna Hannah George, Catie Wilkins och Taylor Glenn löser brott tillsammans med en fri bar och inbjudna gäster. Det finns 275 avsnitt. Börja från början. Du kommer inte att ångra dig.
Om du inte redan lyssnar på den här podden, så är det dags att göra det nu. Varje vecka presenterar QI-nissarna Dan Schreiber, James Harkin, Anna Ptaszynski och Andrew Hunter Murray fyra knasiga fakta som får agera trampolin för helt fantastiska irrvägar in i kuriosans underbara värld. Det finns över 500 avsnitt att dyka ner i!
"I'm a feminist, but ..." Deborah Frances White med gäster visar att det går alldeles utmärkt att blanda humor och allvar. Gapskratt och socialt engagemang i en fantastisk röra med handfast resultat. Även här finns det några hundra avsnitt att vältra sig i.
Jag är en sådan som borde ha älskat Doctor Who i alla år. Jag är ju en inbiten Trekkie. Men, jag har aldrig riktigt fastnat ... förrän nu! Tack vare Doctor Who-podden har jag ÄNTLIGEN fattat grejen. Elin och Malin går igenom avsnitt för avsnitt från rebooten 2005 och har nu hunnit fram till säsong 3. I väg och lyssna!
Historikern Kate Lister guidar tillsammans med olika forskare dig genom de mer privata delarna av historien. Vem gjorde vad med vem? Visste du att ett ganska bra sätt att få veta mer om det ofta är att kika på vad det var kyrkan försökte förbjuda under olika tidsperioder? Lyssna inte med dina föräldrar eller barn. ;-)
Riktiga människor ställer sig av outgrundlig anledning på en scen och läser inför publik upp de mest pinsamma delarna ur sin barndoms/ungdoms dagböcker. Förbered dig på att bli vän med den där varma klumpen som uppstår i magen när man vill dö av cringe, men inte kan sluta lyssna. 275 avsnitt av skräckblandad förtjusning.
7. Cunk on Christmas.
Bildcred: Poddpromos. Röd bakgrund, Oleksandr Chumin, iStock. Varningstejp, iStock. Julgran och varningsskylt, DALL-E.
God jul!